yran (del 3)

sista dagen på yran regnade det såklart, jag skulle ha blivit chockad om det inte regnade under någon av dagarna. fast jag tycker ju det regnar i östersund hela tiden.

karin var förstås söt som vanligt. 

eftersom det regnade så fotade jag tyvärr inte så mycket, men under håkans spelning blev jag bara tvungen att dra fram kameran.

håkan var världens vackraste som alltid. tänk att det är andra gången jag ser honom nu! jag är lite lycklig.

tyvärr blev jag blev rätt blåslagen där inne i folkmassan, så jag smet ut mellan alla människorna och ställde mig på sidan. där såg man ju till och med bättre! ibland förstår jag inte varför man måste stå längst fram när det är spelning på stora scenen, jag får mest bara ont i kroppen av det och alla människor knuffas runt som galningar. men det är väl en charm det också, antar jag.

folk skrek, sjöng och grät om vartannat. det var himla fint tyckte jag. 

precis såhär magiskt var det. 

innan vi drog oss vidare till badhusparken så kollade vi in en liten del av presidenttalet. jämtar är så himla gulliga! de verkar liksom verkligen älska sitt jämtland. tänk om det vore så där jag bor också? 

vi fick en ny kompis! erik heter han och han påminde så himla mycket om oss så det var helt knäppt.

och sist men inte minst såg vi henrik. så många år som jag väntat på att få se honom, och plötsligt så finns han alldeles i min närhet för att sjunga de bästa låtarna i världen. jag är ingen människa som gråter bland folk, men då kunde jag inte kontrollera mig längre. det var för mycket känsla, för mycket spänning som behövde få komma ut.

tack henrik, tack för att du är så himla bäst.

och så var det slut på den yran! jag längtar så väldigt mycket tillbaka dit, och förhoppningsvis blir det ju en yra 2012 också.